Jag började med hingsthagen och så här såg det ut när jag kom.

Mat och lugn.

Likadant såg det ut i morse när jag var där. Men Spænir och Pétur är svettiga och håller på att smågnabbas fortfarande. Glädjande nog är det ingen av hästarna som har en skråma! Petur har ett litet sår innanför underläppen och det är säkert därifrån blodet kom. Att tänderna sitter kors och tvärs på honom är ju en annan sak.... Ni vet hästar är ju som barn, de tappar sina mjölktänder. Urgulligt.

Lite spring i benen är det allt.

Skäckpegasus och Pétur.

Baldur, Jam Jam och Gramur. De går tillsammans hela tiden.

Efter hingstarna tog jag en sväng till stona. Där är det inget spring i benen eller bus. Bara mat som gäller. Men alla kommer gärna fram och hälsar och tar lite gos.

-Hej mamma! Titta vad grönt fint gräs jag har här. Jag längtar INTE hem igen. Puss puss!

Bruða tittar med sina otroligt vackra ögon. Givetvis har hon krupit ur sin grimma på inte ens ett dygn. Bushäst!

Mammas älskling. Drottningen i hagen! Hon låter sig väl smaka av det frodiga gräset.

Smilla är inte heller oäven på käket. Smilla, Vinna och Villimey håller i hop. De tre odräktiga småtjejerna. Bra att de har varandra.

Hej hej nu skall jag fortsätta med en utav mina alla hobbysar, att sy!

/Åsa

Varför, jo nu är hästarna släppta på bete och sommarhästarna har kommit!

Helt underbart verkligen. Jag njuter av att se dessa fina flockar av hingstar/valacker och ston i olika åldrar och färger. I hingstflocken går det hett till som vanligt. Vilka bösholkar (som vi säger här), ja jisses. De är mycket underhållande.

Anders och jag började vid 9-tiden i söndags och körde Spænir och Pegasus som första par ut till sommarhagen. Lätta och smidiga hästar att lasta. Goa och glada skuttade de ut i gröngräset. På väg tillbaka mötte vi Strawberry Jam och hans familj, de var hurtiga och promenerade honom till hagen! Tillbaka till vinterhagen. Där hade Carina och hennes familj mött upp, samt Barbro och Göran. Med gemensamma krafter åkte tre 1-åringar in i transporten och hagen var tömd! I sommarhagen sprang alla runt som dårar och var så lyckliga!

Vackra Pegasus spanar när vi kommer med småkillarna.

Lítfari spänner upp sig och visar sitt fina steg.

Pegasus och Snarpur busar.

 Fleygur i full karriär och brorsan Lítfari bredvid.

Nu skall vi busa lite brorsan.

Vid 12-tiden dök Marie upp med sina stiliga killar, Pétur och Dagfari. Petur var som en kanonkula ut ur transporten och in i hagen. Han verkade känna igen sig och hade ingen tanke på att vänta på "lillebror". Som vanligt stod kampen mellan Spænir och Pétur. Jag tror att Spænir ångrade lite att han redan hade sprungit runt i hagen i tre timmar. För han fick en stor välvuxen 3-åring att tampas med, vars krafter hade ökat markant sedan förra året. Dagfari däremot var go och glad och medgörlig som 1-åringar brukar vara. Han och Jammis hittade varandra direkt.

Här kommer gänget! I täten Jammis (brun med stjärn och snopp), Dagfari (fux med stjärn), Fleygur och Lítfari, Pétur, Pegasus och sist Snarpur

Pétur och Pegasus hälsar på varandra.

Spænir och Dagfari.

Fina Strawberry Jam- Jammis -Jam Jam, eller den Svenska hästen som Arvid kommer säga.  (kärt barn har många namn)

Så har vi då kommit fram till bildserien - KAMPEN :-D

Ett gäng med människor kom och skulle gå igenom hagen längsmed ån. Ett mycket populärt promenadspråk. Av någon anledning valde de att inte ta den vägen... kan inte förstå varför *skrattar*

 Sedan händer det något annat som fick killarna att avbryta lek och kamp. Två Stoooora hästar kom på vägen. Alla grabbarna rusar upp och är såå nyfikna.

Sedan var det slut på lugnet. Spænir och Pétur fortsatte till synes outtröttliga. Men Spænir började krokna....Han hade ju varit i farten sedan 9 i morse!

Ja herregud man kan ju undra om det står rätt till.... :-D

Medans killarna brötade vidare fick jag ett samtal från Susanne. Nu var de i byn och stod vid fabriken. Smilla ett 2-årigt sto som var i ena transporten ville de börja med att släppa ut. Hon fick åka upp till mina tjejer och vinterhagen så länge. En snäll och go 2-åring som var flockvan, snabbt och lätt gick det. Vi lämnade dem och körde ned till killarna i deras transport och styrde den mot hingstflocken.

Baldur och Gramur flyger runt i hagen. Vilket steg Gramur visade upp! Inte bara på denna bilden utan hela tiden. Jag blir bara mer och mer nöjd med de Tjalduravkommer jag ser!

Gramurs mamma Drottning var här på betäckning med Tjaldur för två år sedan. Gramur är frukten av det och som Susanne sa: -Du måste ju vara med och ta ansvar för vad du har tillverkat... *skrattar* Det klart att jag måste så nu är han här och det är bara roligt!

Vid 14-tiden ringer Tina, nu är de halvvägs till Fritsla. De får vägbeskrivning och efter en stund dyker Tina, hennes pappa och Pegasus upp. Ja nu har vi två Pegasus i hagen. En skäck och en skimmel.

 Pegasus är den häftiga skäcken. Han har två blå ögon och ser skithäftig ut. Han var en lugn och trevlig kille som lätt anpassade sig till flocken.

Trodde ni att kämparna hade gett upp... nejdå klockan är 14.30 och de håller på ännu. Tokstollar. Lite blod blev det allt, men det ser inte ut att vara så illa. Jag skall kolla noga i Péturs mun nu i eftermiddag. I gårkväll var inte att tänka på. Ingen ville bli fångad!!!

Jag och Anders hade ju ångan uppe så vi körde tre vändor med ston till Kinnahult. Där går nu Leira, Bruða, Litla-Mín, Villimey, Smilla och Vinna. Dísa och Freyja rids dit i dag. Leikna får gå kvar med Einfari tills hon skall till Björketorp nu i början på veckan.

Efter det styrde jag min kosa till Värnamo för att hämta hem Prinsen. När klockan var 22- var vi hemma och jag kännde hur dödstrött jag verklien va!

Men vilken underbar dag jag har haft!

Jag ser verkligen fram emot denna sommaren med så härliga hästar och urmysiga hästägare. Hoppas vi kan träffas fler gånger under sommaren och prata hästar och åter hästar.  

Ha det bäst!

Ps. Givetvis kommer det bilder från stohagen under veckan. Men jag lovar er att de inte kommer vara spännande..... betesbilder - mat mat och mat

Många missförstånd har det varit, speciellt på Facebook om min Smula. Förlåt nu kan det bli konstigt igen..... familjens Smula. Vår katt smulan har lyckats tova till det rejält i år. Hela hon var som en tova, eller tovad mössa. Lite tagen på sängen blev jag då hon aldrig förut har blivit så tovig. Vi har inte behövt åka till veterinären för att raka bort pälsen någon gång innan. Men nu kan jag lova att det behövdes!

Hem kom en katt som var x antal kilo lättare och bara 1/4 så stor. Ja jisses så hon ser ut. Lejonrakning hetter det visst. Jag skulle snarare säga att hon ser ut som en kinesisk nakenhund! Arvid vill bara klappa henne på huvudet och svansen. Själv tycker jag hon är mjuk och go även där hon är rakad.

Smulan som sitter och skäms i badrummet. Eller värmer sig på golvet.

Smulan som är påväg att sova på sin favoritplats. PÅ Arvid!

Kira den knasbollen kände INTE igen denna konstiga katt. Jagade henne och skulle bara vara dum! Inte ens inne verkade hon fatta att det är hennes kompis Smulan. Ja, ja i natt har det varit lugnt i alla fall och så småningom inser väl Kira att det är samma misse men utan päls.

/Åsa

I går stank det av gödsel i hela byn. På ena sidan vanligt hedeligt kögödsel men på andra sidan hade vi lite skarpare doninga. Inte mindre än minkskit! Det ni!  Kompisen som bor granne med åkrarna skvallrade om den hemska stanken. Hennes lille bäbis har väl aldrig sovit så djupt i vagnen. När jag kom hem på eftermiddagen hade stanken lagt sig något - tack och lov.

Betessläpp

På lördag skall vi gå igenom alla hagar och göra dem färdiga för betessläppet. Vi har bestämt att det blir runt den 25-26 som killar och tjejer får flytta till grönt. Ni som har bokat plats är välkomna att höra av er till mig för att bestämma dag och tid. Jag kommer även ringa de som inte hör av sig. Jag kan ju inte begära att ni alla följer min blogg, eftersom jag är lite halvslö på att skriva inlägg... Glöm inte att de skall vara nyverkade och maskade minst 3 dagar innan de kommer! Åh vad det skall bli roligt! Många fina unghästar, grönt ute och min kamera.... kan det bli roligare!

Pegasus är nu bokad och blir det köp så får han det superbra är jag övertygad om. Stora härliga marker att röra sig på och i flock. Lite sorgligt är det allt men jag har helt enkelt inte tid och möjlighet nu med en unghäst.

Hringur kommer!

Så börjar det också dra ihop sig till Hringurs ankomst. Fredagen den 24 april åker jag och Arvid till Falkenberg. Där byter vi Arvid mot Hringur!!!  Neeee vad är det jag säger. I och för sig stämmer det. Men Arvid kommer hem på söndagen och Hringur stannar tills i slutet av juni. Ett gäng ston är bokade och ni som nu är sugna på att komma och titta på snyggingen är välkomna att kontakta mig.

Våran stora härliga tupp Biffen har tagit på sig uppgiften att lägga sig i ingångshålet så att ingen pulla kommer ut och ingen fiende in. Varje kväll när vi skall stänga till honom får man putta in honom i huset så han inte blir halshuggen av luckan.

Syrenen, häggen och flädern är på väg att slå ut. Ja inte i blom utan bladen. Gräslöken är hög och det är som om allt exploderar i trädgården. Underbart. Bara att njuta och vänta på den härliga försommaren. Desvärre kommer ju då knott, blinningar och andra otäcka saker. Men det förtränger jag i år! Mina hästar är i år preparerade med ByoFly som är bättre, billigare och mindre giftigt än Switch. Så förhoppningsvis slipper de de värsta krypen och fästingarna.

Regine, kära Regine har lovat att ta sig an Leikna när jag inte längre kan rida. Leikna får flytta till Björketorp och bo flott tills min bäbbe har pluppat ut (eller tja, så lätt kommer det inte att gå men ändå...) och det är kanon! Det kan ju inte bli bättre med en egen Pro Trainer till sin gräddbakelse. En stor sten föll från mitt hjärta.

Nu kan Linda, jag (Arvid kan rida och jag kan cykla eller åka fyrhjuling) och Arvid engagera oss i Dísa och få henne mjuk och fin. 

Ha de gott vänner!

/Åsa

Det ser ut att bli en solig och varm påsk. Påsken kan ju verkligen vara allt från snöstorm till försommar. Man tackar och bugar över att denna påsken verkar bli av den senare varianten.

Mycket att göra både hemma och på jobbet har gjort att jag inte orkat ta tag i bloggen. Men i dag kände jag att det sög i bloggtarmen och att jag bara måste göra det.

Gräset börjar bli grönt lite överrallt och i söndags hade vi våra första rymmare (bland hästarna i alla fall, kossorna är ut och in som de vill). Lilla Villimey hade hittat ett ställe där tråden var nästan lika hög som hennes manke. Tog man fart så känndes ju inte strömmen... eller så brydde hon sig inte. I alla fall fick hon med sig Freyja som absolut måste kännt att det stack till för hon stannade snällt kvar i hagen när jag plockade in dem igen. Trots att jag stod och skulle sättta upp en extra tråd vid rymmarstället tog busan Villimey sats och vips var hon ute. Efter trådfixande fångade vi in rymlingen och vips så snopet gick det inte att gå ut igen! Under första infångandet skulle jag ta en genväg som resulterade i att jag tappade min ena sko... i geggamojja! Jag fick klafsa runt i strumplästen och "gräva" fram den bruna skon ur den bruna geggan. Suck vad äckligt att känna geggan sippra mellan tårna. Tur var att det inte var så kallt ute.

I lördags kom Strawberry Jam! Han är en läcker ridponnyhingst på två år som skall bo här i sommar. Han fick komma lite tidigare då han har tråkigt hemma och börjar bli lite intresserad av tjejerna. Det kan man ju förstå. Han och Spænir lekte som två galningar i flera timmar. De var helt genomsvetta och trötta men skam den som ger sig. På kvällen hade de lugnat ned sig och grottade ned huvudena i maten. Mums! Jammis (tror jag att det va) som han kallas får nu veta sin plats i flocken. Spænir och Pegasus berättar tydligt att det är DE som bestämmer. Han kommer under dem i rang men över småkillarna tre. Tyvärr glömde jag min kamera hemma men det skall inte hända på det stora betessläppet. Som planen är nu blir det den 26 april. Tidigare går nog inte. Gräset måste växa till sig ordentligt så det räcker till alla!

Hringur kommer den 25 april och han har några tjejer som kommer direkt. Andra måste föla först....

Jag har fortfarande inte tagit beslut om Leikna skall visas i år och i så fall vart och av vem. Som det är nu rider jag henne så gott jag kan. Klättra i backarna klarar vi av ganska länge till. Trav är desto jobbigare för mig. Tölta är ju alltid härligt och speciellt på en så mjuk häst som Leikna.

I påsk skall jag vara lite flitigare med kameran.

GLAD PÅSK!

-Hej älskling skall vi gosa..... vad tror ni om denna utstyrsel och de orden?

/Åsa